Vilken lycka och triumf! 3:de plats i NN1 och bästa NN1 hund under tävlingshelgen!
Hemsjö Zam!
Bordercollie nr två i mitt liv.
Denna underbart snälla gentleman men med så mycket instinkter och motor som jag aldrig förstod och klarade av då.
Men inget är förgäves om man bara lär sig något!
Zam är en helt annan typ av vallhund än vad Philippa var när jag började med henne.
Oj, oj, oj!!! Det har verkligen varit blod, svett och tårar, men vad mycket han gett mig när jag med mer erfarenhet tittar på vår resa i backspegeln.
Att mina får blev så bra att jobba med är tack vare hans instinkter.
En klippa i det dagliga arbetet. Han kunde sina rutiner så väl att vem som helst i familjen kunde ta honom till hjälp hos fåren.
Och jag har fått utveckla min erfarenhet som förare något enormt tillsammans med honom.
Zam har hjälpt till att valla in stora fårflockar hos mina kompisar och det med sån bravur att det blev ett eget begrepp. De var "Zammade"! Det innebar att fåren fick både respekt OCH förtroende för vad en bordercollie vill när den kommer ut till flocken. Det är så det ska vara.
Att valla stora flockar fungerade alltid bra, men på bara några få får fungerade det sällan bra, så någon tävling på får var inte att tänka på med Zam.
Vi lärde oss valla på kor och det var ett lyckokast! Det blev en annan hund när jag helt plötsligt fick peppa honom istället för att bromsa. Så några nöttävlingar blev det för oss.
Tyvärr har Zam drabbats av fästingsjukan , anaplasma och det ganska illa, det tillsammans med det slit han gjort i sina dagar gör att han blev pensionär ganska tidigt i sitt liv. Lite sorgligt då det är hans kropp som inte klarar mer, han själ och hjärta vill!
I april 2014 fick Zam somna in.
Nu vallar han kor på de evigt gröna ängarna. ❤
Zams stamtavla.
REGV1769/2005
Zam hämtar tackorna en härlig sensommarkväll. Lite blåsigt så ett tips är att skruva ner ljudet.